Två nätter i rad har jag drabbats av sjukt irriterande sömnlöshet. Jag skrev sist om hur jag sov sjukt dåligt en natt bara för att vakna två timmar innan klockan ringde. Natten därpå hände exakt samma sak, vilket var ännu märkligare i och med att man inte hade någon energi tackvare natten innan och jobb hela dagen. Så när jag vaknade igår (två timmar innan klockan ringde - spooky.) så kände jag ännu större utmattning och hoppades på allvar att jag skulle få slippa att jobba. Jag slapp, och tänkte att man kanske skulle krypa ner i sängen igen. Det hade jag inget för. Kroppen var lika utmattad som alltid och hjärnan var lika klarvaken. Men Lene kom och hälsade på igår, då hon var i Oslo för att ta bort sina halsmandlar (part-ay). Lene som är Kirstens barnbarn, med en dialekt som Ludde aldrig förstod sig på (åtminstone inte den första sommaren). Inte sett henne på väldigt länge och det innebar ju en viss trevlig nostalgikänsla. (Åh, ge mig sommar och Hidra. krabbeturer, öturer, fiskerundor, deep water soloing, dykning, sol, våghoppning med Quicken, sologlass, promenader bland klippor och skog och hav. Ge mig.)
   Den här natten tog det visserligen ett tag för mig att somna, men när jag väl gjorde det sov jag gott, thank God. Och vädret håller sig ganska tråkigt så det blev inget jobb idag heller. Lite depp över detta, men får iaf tid att göra saker som behöver göras, (handla, tvätta, städa). Dessutom kollade jag i min almanacka och upptäckte soltider som jag inte visste fanns där, så det blir förhopningsvis lite pengar ändå. Kirsten säger att bra väder är på väg, så yey.





ge mig sommar och Hidra.
(och förra veckan bestämde jag mig för att det första jag ska göra när jag få pengar är att bli blond igen. För att fira sommaren och mitt nya liv, typ.)