Igår stämplade jag ut 05:30. Gäsp. Det är roliga kvällar på jobbet, to say the least, verkligen - men när man avslutar sitt pass med att ta en morgonpromenad längs havet med sin stänga-kollega för att man är alledels för uppe i varv för att kunna tänka på att åka hem och lägga sig, så känns det smått segt att veta att kvällen efter riskerar att bli ungefär likadan (ja, det var en lång mening).

Det är ungefär det jag hinner med i detta blogginlägg. Förutom att benen känns en smula trötta så ser jag fram emot kvällen. Helgkvällarna är roliga i baren. Det blir t.o.m. en del drinkar att blanda, vilket alltid är kul.
   Och Mike kommer hit om mindre än 48 timmar. Kärlek på den.


Ciao.