frisbee och gemenskap
(Josh, Nick, Carlos, Ryan)
Jag kan inte riktigt forsta hur jag lyckades springa efter en frisbee i sadan varme. Man kanske glommer bort att svimma nar man har skoj! Folket pa Galileo ar sa helskona - jag kan inte saga det nog. Alla snackar med alla och jag kanner mig... vardefull. Does that sound cheesy? Probably, men delaktighet ar inte nat som alltid kommer latt for mig. Sa det ar vart att trycka pa =) Umgicks med dessa pojkar i stort sett hela dagen. Vi drog till parken senare pa kvallen igen, och jag och Ryan ended up talking to a 'tico' pa spanska. Ok, Ryan did most of the talking, men jag forstod sjukt mycket mer an jag trodde =P
Jetlagen har inte riktigt lamnat mig annu. Visst, att somna runt 21:30 och vakna runt 06:00 kanske inte kanns som en jattekonstig dygnsrytm, men jag hade gillat om jag kunde sjuta fram den i tva timmar eller nat. That would be ideal.
Jag sitter forovrigt och forsoker ata ett apple, och glomma bort att mitt tandkott aldrig har klarat av att hantera denna frukt. Far kanske bli en kiwi istallet. Over and out.
Kommentarer
Trackback