i think i'm growing feathers.

Det börjar närma sig ganska rejält.

Uppdatering kommer att ske när tid och möjlighet finns. Jo, jag vet att jag aldrig riktigt varit den som känner för att skriva i bloggen vareviga dag, men vad jag försöker klargöra är att det kan komma att dröja ganska många dagar mellan inläggen. Jag tror ni överlever detta dock.

The planet of Anna förflyttar sig snart till andra sidan jorden. Runt 19:40 lokal tid (vilket blir ca 00:40 "nästa dag" här hemma i Norden) landar jag i San José, Costa Rica. Efter det blir det bara spontant resande söderut, antagligen. Om det är något jag lärt mig efter mina oändligt många besök i backpackerforum och dylikt, så är det att jag gör bäst i att acceptera redan nu att jag inte kommer hinna med allt. Visst låter det en smula sorgligt, men jag tänkte inte kasta mig in i någon "åk till så många länder jag kan, på så kort tid som möjligt"-spiral. Ingen stress. Bara jag och mitt lugn... och min aptit för äventyr. Den senaste veckan har resfebern börjat etsa sig fast ganska ordentligt. Sömnlösa nätter, darrande händer, spontana små skrik lite då och då - allt gjort med en exalterad underton, men ändå. Lite nervositet blandat med spänning, helt enkelt. De sista dagarna har jag dock känt mig förvånansvärt lugn. Jag har vart löjligt organiserad i min packning och allt som skulle göras är gjort. Det känns som att jag har landat i någon slags dvala av redo-het*, och i en slags emotionellt laddad axelryckning med energi från flera års längtan till den dagen jag har möjlighet att ta mig an världens alla äventyr, vill jag egentligen bara säga 'Bring it on - nu kör vi'.






* - this is not a real word.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0