Flytten från Oslo gick förvånansvärt smärtfritt. Det känns lite som att jag var klar med min separationsångest när torsdagen tillslut kom. Saknaden kommer finnas där, men jag är glad över att vara hemma. Nyårsaftonen var fantastisk. Att få spendera den med Lovisa var ju löjligt underbart, bara det, och resten av folket förgyllde bara tillvaron extra mycket.

Chris springer omkring i huset och packar. När jag väl kommer hem i en månad så ska han spendera två veckor i Turkiet, och klättra. Inte ok. Inte heller ok att han åker imorn. På min födelsedag. Damn him.

Finns inte så mycket mer att säga för tillfället. Jag är trött men lycklig och kommer att vara det resten av kvällen. När jag var liten tyckte jag alltid att det var viktigt att somna innan midnatt om dagen som följde var en speciell dag, typ födelsedagar eller julafton, så att man skulle vakna upp till den speciella dagen, inte bara gå in i den i vaket tillstånd. Jag slutade bry mig om detta på senare år, men ikväll finns det en möjlighet att jag nostalgitrippar tillbaka till känslan av att födelsedagar är nåt stort. Av någon anledning ser jag väldigt mycket fram emot morgondagen. Don't get me wrong, jag brukar tycka det är kul att fylla år, rent allmänt, men det är nåt speciellt med just den här gången. Antagligen för att jag är hemma. Underbara Torvmossen.